Idrottskador

Nationalencyklopedins definition av idrottsskada:

"Idrottsskador, kroppsskador i samband med idrottsutövande. De delas in i akuta skador, som uppkommer vid ett bestämt tillfälle och av en exakt orsak (t.ex. slag och fall), och överbelastningsskador, som uppkommer över längre tid och ofta i samband med ett visst träningsmoment. Amerikansk fotboll är den mest skadedrabbade idrotten."

Finns minsta misstanke att det kan röra sig om en fraktur, luxation (ur led-vridning), ledband/korsbandsskada, meniskskada eller liknande skall du snarast uppsöka sjukhus för läkarundersökning, eventuell röntgen och adekvat behandling.
Nedan kan du se några av de vanligaste idrottsskadorna. Är det någon skada du inte hittar kontakta gärna oss på Rygg & Ledkliniken för mer information.

Hopparknä

Drabbar inte bara hoppare utan även de som upprepat använder och så småningom överanstränger främre lårmuskeln eller knäna. Det som sker är att man får små microbristningar i muskulaturen runt knäskålen vilket leder till inflammation och förändringar i senvävnaden. Smärtområdet sitter på en relativt distinkt punkt på ovansidan av knäskålen

Symtom:

Punktömhet på "spetsen" av knäskålen. Att gå uppför trappor, hoppa, springa och ibland t.o.m att gå smärtar. Spänner man främre lårmuskeln kan man ibland provocera fram en smärta precis där lårmuskelsenan smyger över knäskålen.
Ibland klagar barn och ungdomar över smärta nedanför knäskålen (på tuberositas tibia) ofta rör det sig då om någonting som kallas Osgood schlatter och är inte att förväxla med hopparknä.

Behandling:

En naprapat tittar mycket på helheten. Är lårmuskeln stel och för kort? Gör det att drag kraften ökar och drar även knäskål och patellasenan snett. Har patienten ett felaktigt rörelsemönster? Hur ser fötterna ut? Har det en felställning t.ex för mycket pronation (se under fliken våra fötter). Finns en benlängdsskillnad? Vi undersöker och korrigerar dessa felställningar i samband med att vi jobbar manuellt för att öka cirkulationen i området. Vid behov av hjälp med rehabiliteringen hjälper vår sjukgymnast Olle till att skräddarsy ett program. Behöver du korrigera fötterna gjuter vi formanpassade iläggsulor på plats.

Löparknä

Iliotibialbands syndrom ITBS med den latinska termen. Iliotibialbandet är en sena och inte en muskel.
Detta är en relativt lättbehandlad skada om man jämför med andra knäskador. Precis som namnet antyder är detta en vanlig skada hos löpare framförallt långdistanslöpare. Det är inte bara en idrottsskada utan kan även drabba andra människor som överanstränger sina knän på olika sätt.

På utsidan av knäleden har man ett litet benutskott. ITBS går från höften ner på utsidan av låret ner över den lilla knölen för att fästa nedanför. Här kan det bli en friktion där senan ligger och glider över utskottet vid varje löp- eller gångsteg vilket i sin tur leder till smärta och inflammation - löparknä. Detta drabbar främst idrottare och aktiva. ITBS kan ge symtom utefter hela bandet men även bara uppe vid höften. Detta drabbar mest äldre och gravida och är inte en idrottsskada.

Varför får man löparknä, ITBS?

Stelhet i senan, felställning på fötterna gör att knävinkeln ändras (se vidare under våra fötter) och spänningen på ITB ökar. Benlängdsskillnad, fel eller utslitna löparskor, för hög träningsmängd är bara några av de faktorer som kan påverka.
Springer man 1 mile (1.6 km) böjer och sträcker man knät ca 800 gånger. Det tål att tänka på.

Symptom:

- Ömhet vid palpation över utsidan av låret vid laterala femorklondylen
- Smärta under löpning vid utsida knäet som ger ökande besvär under träningspasset. Smärtan kan få den drabbade att korta stegen under löpträningen för att minska på smärtan.
- Knäsmärtan kan framkallas vid trappgång eller vid knäböjning där stor vikt läggs på det böjda benet.
- Stramhet på utsidan av låret med kort iliotibialband
- Om smärta vid höftkulan - ev " knäppningar" från utsida höft vid rörelse.

Behandling:

Det är mycket viktigt att utreda orsaken till ITB. Därefter behandlar vi baserat på beprövad erfarenhet med värme, manuell behandling och stretching. Behöver fötterna korrigeras, så gjuter vi special anpassade iläggsulor på plats (se vidare under fliken iläggsulor).

Osgood schlatter

En inflammation av pattela(knäskåls)senans infästning några centimeter under knäet på tuberositas tibia. 
Barn har svagare skelett än vuxna. Detta gör att vid en inflammation eller överansträngning på ett fäste, så kan senan gå sönder hos vuxna, men hos barn så luckras det mjuka benet upp. Benknölen svullnar upp och det gör ont vid aktivitet ffa explosiva övningar.

Schlatter är vanligare hos pojkar än flickor och i åldrarna 10-14 år. Ofta är det i en kombination av snabb tillväxt och mycket idrottande.

Symtom:

Smärta under knät som uppkommer under och efter ansträngning framförallt med mycket böjda knän som t.ex att gå i trappor. Smärtan ligger mycket distinkt på benknölen under knäskålen och är även mycket ta ömt.

Behandling:

Behandlingen ligger främst på att informera. 
Är fotfelställningen stor bör man korrigera upp det med formgjutna sulor, detta för att minska snedbelastningen på knä och fot. Vila då smärtan är för stor och undvika alla former av explosiv träning såsom grodhopp eller snabba starter med mycket böjda knän.

Schlatter är inte farligt. Det är inte heller farligt att träna med schlatter. Det är den egna smärtan som sätter gränsen för hur hårt man kan köra. Schlatter läker alltid ut även om det tar lång tid. Vanligtvis upphör problemen när tillväxten slutar.

Benhinneinflammation

Benhinneinflammation säger man i vardagligt tal om all form av smärta från underbenets framsida. Men ska man spalta upp det lite mer så skiljer man på Benhinneinflammation = Främre el bakre benhinneinflammation och främre kroniskt kompartmentsyndrom.
Andra diagnoser och symtom från underben kan vara stressfraktur och muskelsträckning.

Benhinneinflammation hör till en av de allra vanligaste idrottsskadorna men även de som inte idrottar kan få problemet. Orsakerna kan vara många men fotfelsställning såsom pronation, felaktiga skor, för hård träning, benlängdsskillnader och muskulära obalanser är några av dom.

Benhinneinflammation är en av de allra vanligaste orsakerna till smärta i underbenen och drabbar oftare idrottare, men alla som överbelastar underbenen, inte bara idrottare, kan få benhinneinflammation. Underbenets mjukdelar som fäster på benhinnan får vid överansträngning små mikroskopiska rupturer, normalt sett så läker dessa rupturer men när nedbrytningen sker snabbare än återuppbyggnaden uppstår en inflammation. Det är vila som ger en återuppbyggnad och träning som bryter ner.

Orsaker kan till skadan kan vara överdriven pronation, plattfot, högt fotvalv, benlängdsskillnader och muskulära obalanser.
Främre benhinneinflammation = tibialis anterior periostit
Smärtan sitter längs med främre kanten på skenbenet.
Bakre benhinneinflammation = medial tibiaperiostit
Smärtan sitter vanligtvis på insidan av skenbenet, cirka 5-15 cm ovanför inre fotbensknölen.

Främre koniskt komartementsyndrom 

Indelas i kroniskt eller akut. Akut kompartment syndrom: Det blir ett tryck inuti muskeln som blir så högt att muskeln får syrebrist. Detta leder till smärta och nedsatt funktion av muskeln. Detta symptom är allvarligt och behandling måste sättas in då det annars finns risk för vävnadsskada.

Kronisk kompartementsyndrom

Här blir det ett ökat tryck i muskeln i samband med ansträngning men trycket försvinner då man avslutar aktiviteten.

Symtom:

Vid akut kompartment syndrom går inte smärtan över vid vila på samma sätt som vid kroniska symptom.
Vid kroniskt kompartment syndrom uppstår smärta bara vid aktivitet och efter en längre tids löpning (10-30 min) Symptomen blir inte bättre ju längre tid man tränar utan ofta måste man avsluta aktiviteten för att det ska bli bättre. I vila känner man ömhet, svullnad och spändhet över muskelfacken då man försöker trycka på det onda.

Smärtan vid benhinneinflammation beskrivs ofta som värkande ömhet och framkallas vid aktivitet. Smärta från benhinnorna brukar sitta på hårda benet eller i kanterna på främre vadbenet. Benhinneinflammation skiljer sig från de två ovan nämnda då smärtan blir bättre och bättre ju mer uppvärmd man blir.

Behandling:

Behandlingsformen vid akut kompartment syndrom är fasciotomi, vilket innebär en kirurgisk klyvning av muskelhinnan, man "släpper ut" muskeln ut muskelhinnan så den kan få syre igen. Vid kroniskt syndrom tittar man först på förändringar i träning och olika behandlings alternativ. Går inte det är det operation som gäller.

Behandlingen vid benhinneinflammation är avlastning, värme/kyl behandling, korrigering av ev fotfelsställningar mha formgjutna iläggsulor Vi som naprapater tittar på helheten med träningsmängd, underlag, gånganalys, muskelgenomgång, ev fotfelsställningar såsom pronation eller dåliga skor.

Hälseneinflammation

Hälseneinflammation eller hälsenebesvär kommer oftast från överbelastning av hälsenan i samband med löpning och fysisk aktivitet. De flesta som söker för hälsenebesvär har vanligen tränat hårdare än vanligt eller med någonting annat än vad den aktiva är van vid. Dåliga skor eller en fotfelsställning är en vanlig orsak till besvär, även övervikt kan påverka. Vid upprepad belastning utöver den belastning hälsenan är van vid uppstår små microtrauman och blödningar i senan. Detta övergår i en inflammation som uppdelas i Akut och Kronisk inflammation. Här blir oftast den slemsäck som ligger som ett skydd mellan hälben och sena också irriterad och svullnar upp. Detta i sig orsakar smärta. Den akuta inflammationen är alltid den som startar men övergår redan efter några dagar i en kronisk inflammation om besvären inte åtgärdats eller försvunnit.

Symptom:

-Smärta i hälsenan, området ligger från fästet på hälbenet och upp några centimeter på senan.
-Stelhet framförallt efter stillasittande och då man ska komma igång igen.
-Ömhet då man tar på fästet och senan.

Behandling:

För att man inte ska få långvariga besvär är det viktigt att man lyssnar på kroppen direkt man får ont och försöker vila. När man sen kör igång träning igen bör man börja mycket försiktigt och öka succesivt. Hjälper inte detta bör man söka professionell hjälp för behandling, råd och rehabilitering. En hälsena har dålig cirkulation som är avgörande för bra läkning. Har man en inflammation för länge finns risk för större besvär som så småningom kan behöva opereras. Var noga med att titta igenom dina skor och hur dina fötter ser ut. Är du exempelvis pronerare utan att ha åtgärdat detta kan detta vara en orsak i kombination med annat. Tufft rehabprogram med syfte att stärka upp senan och öka cirkulationen för en bättre läkning. Stötvågsbehandling har visat sig ha mycket god effekt vid hälsenebesvär.